idah ska vi snacka om kroppspråk enligt jessika, det kan vi väl göra för hennes skull? ;)
med vårt kroppspråk kan vi visa för någon om vi tycker om dem eller om vi inte gillar dem alls. när jag inte tycker om någon så drar jag mig omedvetet ifrån dem och försöker göra så lite gester mot/åt dem som möjligt... om det är någon väldigt motbjudande så vänder jag nog mig och ställer mig med ryggen mot personen, men då ska den vara väldigt dryg! om jag däremot gillar någon så försöker jag härma dem, inte så att det syns men så ändå så ställer man sig lite som den eller dom står... jag vill liksom visa att vi har saker gemensamt :)
jag tror inte att killar och tjejer har speciellt olika kroppspråk, kanske killar är lite mer maskulina i sitt sätt men det finns ju pojkflickor eller flickpojkar(?) så jag antar att det är lite som man väljer själv, du väljer lite hur du vill se ut och märkas, kanske omedvetet men du gör ändå ett val.
min personliga gräns tror jag är som många andras, när någon kommer för nära så rycker jag undan lite förskräckt och ser lite generat på personen som invaderat på "mitt rivir"... men ofta så tänker jag inte på det, det är som en reflex som bara drar undan mig från personen.
det har hänt en gång, att en kille (som jag hade känt typ 10h...) kom väldigt mycket för nära - han skulle lukta på min hals och kolla om jag luktade myggmedel (varför vet jag inte men...) så han böjer sig fram väldigt snabbt och luktar, jag ryggar tillbaka och han har på något sätt lyckats ställa sin fot bakom mina fötter så jag kliver på honom... ser VÄLDIGT generat på honom och säger: woooosh, ehehehehe förlåt... (stammar ihop något) och skrattar lite obekvämt. han kollar konstigt på mig och böjer sig fram igen, men nu är jag beredd så jag blir istället för att rycka undan väldigt stel (jag försöker hålla emot lusten att backa undan igen)... han kollar glatt på mig och säger glatt: du luktar inte alls myggmedel! och kollar stolt på mig...?
- tack...? tror jag...
PINSAMT.SE!!
jag dog lite inom mig efter denna händelse... det hör till historien att han inte direkt var ful heller och det gjorde ju inte händelsen mindre pinsam... hehehe, men nog om pinsamma saker... för tillfället iaf ;)
ÄLSKAR HÄNGSELBYXMANNEN!!! tänk om man hade sånna brallor och kunde rappa som honom, fett coolt!
All the other kids with the pumped up kicks, You'd better run, better run outrun my gun, All the other kids with the pumped up kicks, You'd better run, better run, faster than my bullet
Har du någon gång tänkt på hur tjejer och killar är olika? jag menar inte för att diskriminera någon utav dem men vi är väldigt olika på många sätt. min svenska lärare pratade lite med oss om varför killar pratar med mörkare röst och tjejer med ljusare... hon sa att det ofta har något att göra med att vi som tjejer vill bli accepterade av killarna, och det är svårt att acceptera ett hot. ett hot i detta fall är någon som kommer in och förstör deras manlighet typ, för i samhället idag så är det väldigt manligt att ha mörk röst, ta plats och vara stark... att då en tjej kommer in och snackar som en kille och beter sig som en kille är inte riktigt accepterat för hon är ett hot emot killarna. för att då visa för killarna att vi inte är farliga så pratar vi med en ljusare röst och gör oss så små och gulliga som möjligt - för vem gillar inte en kattunge? de är ju så söta och ofarliga! de är inte ens farliga när de försöker vara farliga, när en kattunge klöser mig så tycker jag bara att den är söt...
Jag kan nog hålla med om detta, dock tror jag att många tjejer inte bryr sig om de inkräktar på killars manlighet - jag bryr mig inte jämt om detta faktum, jag brukar argumentera med killar och om de inte lyssnar på mig så kan det hända att det kanske blir slagsmål.... (pinsamt, jag vet... men jag är inte ALLTID den typiska, supergulliga tjejen... )
jag har fått en skoluppgift där jag ska analysera lite om hur pojkar och flickor talar/ blir talade till... so here we go... :P
när vuxna talar med flickor och pojkar så skiljer det sig en hel del, speciellt om det är små barn. en liten pojke pratar de ofta om fotbollar med och kanske "åh, vad stor du blivit (tänk dig en lite djup röst från någon gubbe som kollar ner på killen...) spelar du mycket fotboll? blahblah osv..." medans när de pratar med en liten tjej så överöser de henne med komplimanger i en pluttenuttig röst "åh vad söt du är, ja du kommer bli en riktig killtjusare när du blir stor, ååh vilket fint hår du har...!! blahblah.." när vuxna människor pratar med större barn som mig själv så kan jag ändå upptäcka skillnader, ofta är det i ämnena - med killar ska man prata om sport och med tjejerna ska man prata om hur fina de är (fortfarande)... de pratar ofta om skola också men inte på samma sätt, med mig frågar de alltid OM det går bra i skolan, med killar så säger det DET GÅR VÄL bra i skolan... det kanske inte är världens största skillnad men de är ändå en skillnad - det är inte lika självklart att det går bra för mig i skolan som det är att det går bra för min bror t.ex.
kvinliga lärare visar känslor än de manliga lärarna tror jag, de vill ha lite mer ordning och är lite mer strukturerade. jessika t.ex. min engelska och svenska lärare skriver ofta upp på tavlan innan vi börjar lektionen vad vi ska hinna med idag medan min historia och samhällskunskaps lärare thomas bara kör igång med ett KAOS av papper överallt som vi ska hinna med och letar ofta runt bland sina papper innan han hittar på det han vill ha.
med känslorna menar jag att när någon pratar med jessika så tittar hon alltid denna i ögonen, ofta går hon lite närmare eller sätter sig ner och liksom verkligen väntar på att denna personen ska ställa sin fråga... det känns verkligen som om hon lyssnar på en när man pratar för hon lyssnar först, sen tänker hon och sen kommer svaret.. men thomas (ta inte detta på fel sätt, thomas är jättebra!! men...), han gör inte riktigt på samma sätt - när man börjar säga något så tittar han också på en men sen när han börjar förstå vart frågan är påväg så börjar han genast fundera på ett svar... ibland hinner man inte klart med frågan innan han kommer med sitt svar. det är lite min erfarenhet av kvinliga och manliga lärare - men vad vet jag? jag kanske bara har sett hur vasaskolans lärare agerar, lärare på andra ställen eller kanske t.o.m. andra lärare på vasaskolan kanske handlar annorlunda.
på vasaskolan tycker jag bestämt att flickor och pojkar får lika mycket tid av läraren... men på andra skolor där jag tidigare gått så tycker jag nästan att lärarna prioriterar att lyssna på de små söta flickorna istället för på pojkarnas "tjaffs". jag tycker att det ofta känns som om det är mer okej för en tjej att "råka" prata rätt ut utan att räcka upp handen medans om en kille pratar rakt ut så är han jobbig och borde sluta tjaffsa och bråka så mycket...
jag har en artikel som beskriver lite hur man skulle kunna göra för att dessa omständigheter inte skulle uppstå lika lätt, att flickor och pojkar skulle bli mer jämställda. och jag tror faktiskt att det går men det är ju helt beroende på om ALLA försöker göra alla barn jämlika - det är inte bara dagiset och skolan utan även föräldrar och släktingar... jag tror att om inte alla (eller i alla fall de flesta) försöker få bort ojämlikheterna så kommer det vara väldigt lätt för barnen att "ramla tillbaka" i gamla spår och alla flickor blir små fnittriga saker i flätor som viskar med sina kompisar och pojkarna blir bråkstakarna som busar hela tiden.
varför? ja... varför inte? inget är omöjligt! jag vet dock inte om det skulle funka när barnen (då kommer de vara vuxna) kommer ut i arbetslivet då alla är så vana vid dessa könsroller, men det kanske är precis vad som behövs för att könsrollerna ska tas bort helt och man ska börja värdera folk som individer istället för pojkar och flickor. men jag tror att det är fullt möjligt, jag tror också att de pojkar som lär sig att vara mer "tjejiga" och tvärtom kommer ha stor nytta av det i framtiden då de kanske är tvugna att jobba i par/i hel grupp och då är de redan vana vid det och inte bara vid det "gamla vanliga"...
PJUUUUUH! nu är jag klar... det blev ett väldigt långt inlägg... men jag avrundar med en bild på en av världens snyggaste grabbar:
boy you got my heartbeat running away, beating like a drum and it's coming your way - can't you hear that boom baboom boom boom badoom bom bass?
jag har blivit helt besatt av alex petyfer! han är sååå snygg!!!
nomnomnom
tänk om han kom och hälsade på... det skulle ju inte vara fel ;)
det är underbart med snygga killar, men det är personligheten som bestämmer hur snygg han blir liksom... men det är hans utseende som bjuder in att se om hans personlighet är något att ha.
bli inte tillsammans med en skitsnygg kille för hans utseende, bli tillsammans med honom för hans personlighet för även om han är skitsnygg nu så kommer han bli äldre och hans utsida kommer förrändras... hans insida kommer du få leva med föralltid. btw, snälla killar brukar bli snyggare ju mer du lär känna dem ;)
Dreams, that's where I have to go to see your beautiful face anymore, I star at the picture of you and listen to the radio. Hope, hope there's a conversation where wo both admit we had it good but until then it's alienation, I know
jag har seriöst världens härligaste svenska och engelska lärare - hon ger oss läxor som vi kan göra genom att publicera blogginlägg, samt facebook pauser under långa lektionspass OCH kaktorsdagar! finns det en bättre lärare?
anyway, nu har jag läst två texter om det underbara språket som vi ungdomar väljer - ungdomsspråket...
WOOOSH, jag hörde hur alla hjärnor bara lade av! (min med tror jag)... men det var faktiskt intressant, ofta känns det att när man som ungdom öppnar munnen och pratar med lite "äldre" (alltså vuxna) människor på samma sätt som vi pratar med våra kompisar så tittar det på oss som om vi är dumma eller kanske bara lite bakom flötet, inte har alla hästar hemma SÄG VAD NI VILL... men jag känner i alla fall att de genast stämplar mig med låg IQ stämpeln. efter alla de stämplar man fick så var det ju bara att ändra språket och använda samma ord som de och dumpa mitt kompisspråk någon timme och ta fram det sen igen.
men det verkar som om det finns vuxna som FÖRSTÅR hur vårt språk nästan fungerar! nu börjar folk kolla närmare igen - vadå, fattar vissa vuxna? :O och svaret är JA! :D de gör de!
jag vet inte hur jag ska förklara vad jag menar, men texterna som jag just läst (skrivna av vuxna) beskriver väldigt bra hur i alla fall mitt språk fungerar. det står t.ex.
"Små ord som i vuxnas öron kan tyckas meningslösa, kan funka som ersättning för att förklara en händelse eller ett sammanhang. Man räknar med att den man talar med förstår vad man menar. Närmare förklaring behövs inte"
Det är ju supersant! jag använder mig speciellt av ljudeffekter när jag ska förklara olika känslor eller händelser... vad använder du dig av? (om du använder dig av något annat än en beskrivning av känslan med korrekt svenska... ;) )
bjuder på något lite roligare (om du inte tyckte att texten var sådär SUPERkul liksom ...) ;)
LOVE IT!!!!!!!! vilken är roligast? jag gillar dumbeldore, ron när han hittar på bomben och voldemort! :D
You've got that smile, that only heaven can make, I pray to God everyday that you keep that smile
mitt första ord - mamma (10 månader gammal)
sen kom pappa och dää också
min första begripliga mening som jag sa (enligt mamma) var: la pappa - vilket då betyder snälla pappa (tror mamma)
Jag använder typ slang hela tiden nuför tiden... men det beror på vem jag pratar med, om jag pratar med farmor så använder jag inte slang utan pratar med så enkla meningar som möjligt. med mamma och pappa blir det nog lite blandat och med mina kompisar så äre slang på hög nivå, ibland vet jag inte själv vad jag menar med mina fina slang som jag kommer på lite allt eftersom...
jag använder typ, ba, liksom, brb, yaooo man, ofc och en massa annat! jag använder nog/ använde typ alla slang som funnits som jag förstår.
ascool var man idag, up-suitad från topp till tå med skjorta och slips och hatt i skolan idag när det var den internationella suite-up day (Barneyy stile) B)
and if you want me to be real deep, I hook you up with some poetry, "Roses are red and violets are blue, they both look pretty good baby but then so do you"...
tänk om en kille kunde säga alla de rätta sakerna till dig, just de tillfället när du behövde det som mest. vad underbart livet skulle vara! det mest romantiska en kille skulle kunna göra är att skriva en sång, ta med guran och spela den för mig.
jag skulle kunna sjunga och spela en sång med gitarr... OM jag kunde spela gitarr. det hoppas jag att jag gör någon gång gör.
denna assnygga vampyr, paul wesley, får gärna komma och sjunga och spela gitarr för mig! nomnom...
Alright, alredy the show goes on, Alright, til the morning we dream so long, Anybody ever wonder, when they would see the sun up
"ska ni pussas och sånt nu? INGE SÅNT! jag vill action, nej jag vill ha glass, nej jag vill ha action, nej glass, nej action, nej glass... JAG VILL HA BÅDE ACTION OCH GLASS!" - Kenny Starfighter = mannen, myten och legenden.
I wanted you bad, I'm so through with it, cuz honestly you turned out to be the best thing I ever had, you turned out to be the best thing I ever had, and I'm gonna always be the best thing you never had... oh it sucks to be you right now!
Ordklasser... visst låter det tråkigt? finns det ett tråkigare ämne att skriva om än ordklasser? tempus här, komparera där, genetiv hit och abstrakt dit... usch vad det låter tråkigt, jag skulle inte läsa detta inlägg om jag var en läsare. men tro det eller ej, fast det är så tråkigt att läsa om eller lära sig om... så är det faktiskt roligt att hålla på med det om man kan det. att få ett papper med olika beskrivningar av ord med hjälp av svenska gramatik termer, om du inte kan det ser det ut som grekiska men nu när man förstår det så tycker man NÄSTAN att det är kul... (jag kan ju inte säga att skolan är kul - jag är ingen tönt.... eller? )
btw, ladda ner "funny facts" gratis till android telefoner, det är super random! idag läste jag några och det stod t.ex. vad är det för likhet mellan män och vädret....???
- det går inte att ändra på någon utav dem ;) rofl !
If I could fall into the sky, do you think time would pass me by, Cause you know I'd walk a thousand miles if I could just see you tonight
har du någonsin funderat på om killar tänker lika mycket på kärlek som oss tjejer (eller i alla fall jag)? om de gör de, vad tänker de på? längtar de också efter ett liv som det som finns på alla tjejfilmer? eller vill de ha något annat?
spendera måndagskvällen med detta dilemma och förhoppningsvis en varm kopp te^^
every night I sing songs about love and then I sit on my bus and I write songs about love and the only thing I know about love is that it's unknowable
one three hill är världens bästa serie, den har allt. alla skådespelare har med och motgångar, men de får ändå sina "lyckliga i alla sina dagar". det får mig att hoppas också, om de kan klara alla sina med och motgångar och ändå få ett lyckligt slut så kan nog jag det med...
Jag är född och uppvuxen i en magisk tid, i en magisk stad, bland..... magiker
I don't wanna be anything other than what I've been tryin' to be lately, All I have to do is think of me and have peace of mind, I'm tired of looking 'round rooms wonder what I gotta do, Or who I'm supposed to be, I don't wanna be anything other than me
ibland önskar jag att mitt liv var som en film. som en typisk tjejfilm. jag får den perfekta killen och vi lever lyckliga i alla våra dagar. men hur kul skulle det vara? om allt var förutbestämt och jag visste hur allt skulle bli... då skulle jag missa galna singelkvällar med kompisar, jag skulle missa den deppiga glass-kvällen efter att jag blivit dumpad. jag skulle missa det mesta.
om du inte har motgångar i livet så har du heller inga medgångar. om du bara går igenom lätta saker kommer du inte tycka att de är lätta för du har inget att jämföra med.
livet är inte en gåta som vi ska försöka lista ut för livslång lycka, det är en hinderbana med många hinder och korsningar där du själv kan välja hur du tacklar hindren och vilken väg du ska följa.